Ny rapport: Norges fiskbajs kan bli el för 600 000 hushåll

Rapporten från PwC visar att potentialen för slammet från Norges fiskodling är betydligt större än vad som hittills varit känt.

Energi för 600 000 hushåll och fosforgödning som täcker hela det svenska jordbrukets behov varje år. Så mycket kan utvinnas ur det slam som i dag spolas ut i havet från Norges laxodlingar, tack vare ny teknik – betydligt mer än tidigare känt. Det framgår av en ny rapport som konsultbolaget PwC tagit fram på uppdrag av bland andra miljöföretaget Ragn-Sells.

– Cirkulär teknik för fiskodlingar betyder lägre klimatavtryck, mindre belastning på fjordarna och mer fisk från varje odling. Samtidigt tar vi vara på värdefulla råvaror och bidrar till att minska Europas beroende av att importera energi och näringsämnen, säger Vidar Svenning Olsen, vd på Ragn-Sells Norge.

Rapporten från PwC visar att potentialen för slammet från Norges fiskodling är betydligt större än vad som hittills varit känt.

• Genom ny teknik för att samla in och röta slammet kan mer än 300 miljoner kubikmeter metan produceras varje år. Det motsvarar 3TWh energi, lika mycket el som 600 000 hushåll använder på ett år. Den utbyggnad av den norska fiskodlingsindustrin som PwC prognosticerar kan leda till mer än tre gånger så mycket biogas 2050.
• Samtidigt kan näringsämnet fosfor, som finns i stora mängder i fiskbajset, utvinnas och användas i mineralgödsel och foder i stället för fossil fosfor. PwC:s rapport visar att så mycket som 16 000 ton fosfor från odlingarna går förlorade i havet varje år, och att 11 000 ton kan hämtas ur det slam som är möjligt att samla in med den nya metoden. Det är betydligt mer än tidigare kända siffror.

– Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har, om och om igen. Det är särskilt viktigt för råvaror som blir allt svårare att få tag på, inte minst fosfor som behövs både inom jordbruk och djuruppfödning, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

Hittills har slammet, som bildas av fiskarnas avföring och foderrester, spolats ut i havet. Med den nya tekniken i Havbruk-projektet där Ragn-Sells deltar samlas i stället två tredjedelar av slammet in i en kåpa under nätkassarna.

Efter rötning till biogas och förbränning av det restslam som blir kvar kan fosforn utvinnas ur askan med Ash2Phos-metoden, utvecklad och patenterad av Ragn-Sells innovationsbolag EasyMining. Det första insamlingssystemet av det här slaget installeras vid en odlingsanläggning i Hardangerfjorden under våren 2023.

– Den fosfor som hamnar i havet runt Norges fiskodlingar varje år skulle räcka för att förse hela det svenska jordbruket med fosforgödning. Vi ser fram emot att förse allt fler odlingar med våra system och sätta stopp för slöseriet med värdefulla ämnen, säger Vidar Svenning Olsen.

Europa är nästan helt beroende av att importera den fosfor som jordbruket behöver, framför allt från Ryssland och Marocko. Efter Rysslands invasion av Ukraina har priserna på fosforgödning stigit kraftigt, vilket har lett till att många länder börjat undersöka möjligheten till egen produktion.

Att samla in slammet och låta det göra nytta öppnar också för större fiskproduktion i de befintliga odlingarna. För att skydda närmiljön i fjordarna åläggs alla anläggningar ett tak för hur mycket fisk som får finnas i kassarna samtidigt. När två tredjedelar av slammet tas bort innebär det att mer fisk kan odlas med mindre belastning på närmiljön. PwC:s beräkningar visar att en vanlig odling som installerar slaminsamling kan öka produktionen med nära 600 ton lax om året, motsvarande över 20 miljoner norska kronor i vinst.

För mer information, kontakta gärna:
Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells, 070-927 29 63, par.larshans@ragnsells.com
Emma Ranerfors, pressansvarig på Ragn-Sells, 010-723 24 16, press@ragnsells.com

Fakta: Rapporten

• Totalt skulle 334 000 ton slam kunna samlas in från norska fiskodlingar, med hänsyn taget till att metoden kan fånga ungefär 70 procent av slammet, enligt konsultbolaget PwC. 2030 beräknas mängden vara 459 000 ton och 2050 1 018 000 ton.
• Den biogas som kan utvinnas ur det insamlade slammet beräknas innehålla mellan 112 och 309 miljoner kubikmeter metan. 2050 uppskattas siffran ha vuxit till 350–950 miljoner kubikmeter.
• 11 000 ton fosfor till foder eller mineralgödsel kan utvinnas ur det slam som kan fångas in. 2030 kan 15 100 ton utvinnas, och 2050 så mycket som 33 500 ton.
• Rapporten har tagits fram av PwC på uppdrag av Vestland Fylkeskommune och företagsnätverket ARAL där miljöföretaget Ragn-Sells är en av aktörerna.

Fakta: Havbruk

• Bakom Havbruk-projektet står företagsnätverket ARAL, ett samarbete mellan Ragn-Sells, FRAMO Aquacultur, AquaPro och AMOF Fjell Process Technology. Alla deltagare bidrar med olika steg i processen.
• Det första systemet i världen kommer installeras vid Eide Fjordbruks fiskodlingsanläggning i Hardangerfjorden under våren 2023.
• Den cirkulära satsningen bygger på ett nordiskt samarbete. Mycket av bearbetningen av slammet sker i Danmark, som är långt framme inom bioenergi. Fosforåtervinningen är planerad att ske i Sverige, där Ragn-Sells väntar på miljötillstånd för att kunna bygga Nordens första anläggning av sitt slag i Helsingborg.
• Arbete pågår för att också utvinna kvävet, ett annat viktigt näringsämne i mineralgödsel, ur fiskslammet.
• Norge exporterade i fjol odlad lax för över 100 miljarder norska kronor.
• Om slaminsamling installerades vid samtliga fiskodlingar skulle mängden producerad fisk kunna fördubblas, troligen ännu mer, eftersom belastningen på närmiljön vid kusten minskar.