Nu kan Norges fiskbajs ersätta rysk gas och fosfor

– Cirkulära system för fiskodlingar betyder lägre klimatavtryck, mindre belastning på fjordarna och mer fisk, samtidigt som Europa gör sig oberoende av att importera energi och näringsämnen. På det viset bidrar vi till att motverka såväl klimatkrisen som matbristen i världen, säger Vidar Svenning Olsen, vd på Ragn-Sells Norge.

Norge exporterade i fjol odlad lax för över 100 miljarder norska kronor. Men den framgångsrika näringen har en stor utmaning: Fiskens avföring och rester av fiskfoder sjunker genom nätkassarna och spolas ut i havet. Det näringsrika slammet, fullt av fosfor och kväve, kan påverka närmiljön i fjordarna, samtidigt som värdefulla råvaror går förlorade.

Men nu kan satsningen från företagsnätverket ARAL, där Ragn-Sells deltar, lösa båda problemen samtidigt – och fler därtill.

– Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har, om och om igen. Det är särskilt viktigt för de råvaror som blir allt svårare att få tag på, inte minst fosfor som behövs både inom jordbruk och djuruppfödning, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

I ett första steg samlas slammet in i botten av nätkassen i stället för att hamna i havet. Slammet filtreras och transporteras till anläggningar som avvattnar det. Här pågår utvecklingsarbete för att också utvinna kvävet, även det ett viktigt näringsämne i mineralgödsel. Därefter rötas slammet för att producera biogas, ett fossilfritt alternativ till den metangas Europa är beroende av. Efter förbränning kan över 90 procent av fosforn i askan i framtiden utvinnas med teknik utvecklad av Ragn-Sells innovationsbolag EasyMining.

När fosforn sedan används som foderfosfat i nytt fiskfoder skapas ett kretslopp, där också stora mängder energi tas tillvara vid varje varv.

– Den fosfor som spolas ut i havet från Norges fiskodlingar varje år skulle räcka för att förse hela det svenska jordbruket med fosforgödning. Vi ser fram emot att förse allt fler odlingar med våra system och sätta stopp för slöseriet med värdefulla ämnen, säger Vidar Svenning Olsen.

Potentialen är enorm. Den biogas som kan utvinnas ur slammet beräknas ge upp till 3 TWh energi varje år – motsvarande hushållselen för 600 000 hem. Om de 11 000 ton fosfor som går förlorade i havet i stället tas tillvara beräknas fosforn vara värd över en miljard norska kronor som foderfosfat.

– Tyvärr tillåter inte EU foderfosfat som är producerad från avfall, trots att den är av högre kvalitet än samma produkt från gruvor i Ryssland eller Marocko. Vi kan exportera fosforn till bland annat USA och Kanada, men EU måste ändra sin lagstiftning för att kunna ta vara på all den fosfor som redan finns i avfallet, säger Pär Larshans.

EU är nästan helt beroende av att importera sin fosfor, framför allt från Ryssland och Marocko. Kina, som också är en stor producent, har infört exportrestriktioner för att skydda det egna jordbruket.

EU listar sedan länge fosfor som kritisk råvara (CRM, Critical Raw Material), eftersom försörjningen är hotad och fosfor inte kan ersättas med något annat. Jakten på fossil fosfor innebär också mycket stor klimatpåverkan. Trots det återvinns inte största delen av den fosfor som används i Europa, och att använda återvunnen fosfor i foder eller ekologisk odling är förbjudet.

Den kraftiga uppgången i matpriser under det senaste året beror till stor del på bristen på gödningsmedel och dyrare energi. Enligt en ny studie från universitetet i Edinburgh har de större påverkan på matbristen i världen än den nedgång i spannmålsexport från Ukraina och Ryssland som följt av kriget.

– Människor i rika länder har det tufft när matpriserna rusar, men i fattigare delar av världen är det en katastrof. Europa har ett ansvar för att motverka det genom att få ut mer gödningsmedel på marknaden, och den måste komma från hållbara källor, säger Vidar Svenning Olsen.

Havbruk-lösningen kan också motverka hunger i världen genom att göra det möjligt att föda upp mer fisk, eftersom produktionen kan öka utan att klimatavtrycket och påverkan på kustmiljön kring odlingarna ökar samtidigt. Tekniken har redan väckt intresse i andra länder där fiskodling är en stor näring, som Kanada, Chile och Storbritannien. Norge planerar att fördubbla produktionen redan till 2030, vilket förutsätter teknik som tar bort de negativa konsekvenserna.

Satsningen bygger på ett nordiskt samarbete som gynnar samtliga inblandade länder. Mycket av bearbetningen av slammet sker i Danmark, som är långt framme inom bioenergi. Fosforåtervinningen är planerad att ske i Sverige, där Ragn-Sells väntar på miljötillstånd för att kunna bygga Nordens första anläggning av sitt slag i Helsingborg.

Ragn-Sells träffar löpande både företrädare för fiskodlingen och beslutsfattare som har intressen i den norska fiskenäringen.