Ragn-Sells politikerenkät: Varannan kommunpolitiker orolig för ökade avfallskostnader

Varannan svensk kommunpolitiker är orolig för att det utökade ansvaret för att samla in avfall ska leda till ökade kostnader för kommunen. Två av tre upplever dessutom att kommunens avfallshantering blivit krångligare när reglerna blivit fler. Det visar en kartläggning med över 4 000 svarande kommunpolitiker i hela landet som miljöföretaget Ragn-Sells har genomfört. 
 
– Dagens regler är ett lapptäcke av överreglering och svårtolkade avgränsningar mellan olika slags avfall. Om experter på både kommuner och företag har svårt att tolka hur ett avfall ska hanteras, hur ska hushåll och verksamheter kunna göra rätt? Resultatet blir att mycket avfall slängs osorterat, så att råvaror i avfallet inte kan återvinnas, säger Susanna Lind, hållbarhetschef på Ragn-Sells Recycling. 
 
Sedan den nya definitionen av kommunalt avfall infördes 2020 har kraven ökat markant på kommunernas insamling av avfall från både hushåll och företag. Definitionen ger kommunerna ansvar för avfall som "till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll" även om det uppstår hos företag, vilket leder till svåra gränsdragningar. Därtill ska ett antal olika avfall sorteras ut separat, exempelvis textil, biologiskt avfall och förpackningar.  
 
Ragn-Sells enkät visar att varannan kommunpolitiker, 50 procent, är orolig för att det mer omfattande ansvaret ska leda till ökade kostnader för kommunen. Var åttonde, 13 procent, svarar att de är mycket oroliga. 
 
– Trots mer sortering och insamling med ökade kostnader ökar inte miljönyttan eftersom efterfrågan på återvunnen råvara också måste öka. För att driva på efterfrågan behöver vi en tydligare ansvarsavgränsning som gör att företag själva kan välja hur deras avfall ska tas omhand. Regeringen behöver ge dem den möjligheten, så att de kan efterfråga innovativa lösningar som verkligen omvandlar avfall till värdefulla resurser i stor skala, säger Magnus Uvhagen, vd på Ragn-Sells Recycling. 
 
Kartläggningen visar också att två av tre svenska kommunpolitiker, 66 procent, upplever att den kommunala avfallshanteringen blivit krångligare när reglerna blivit fler. Många kommentarer i enkäten gäller insamlingen av textil, som för många kommuner har blivit en stor utmaning med växande textilberg och otillräckliga system. Även i textilfallet är gränsdragningen kring vad som är ett kommunalt avfall och inte otydlig. 
 
– Vi ser att myndigheternas vägledning inte räcker för att reda ut vem som har ansvaret för vanliga avfall. Den som undrar blir hänvisad till kommunen, vilket leder till olika tolkningar i Sveriges 290 kommuner. Med sådana förutsättningar satsar ingen resurser på att utveckla stora återvinningssystem, varken kommuner eller företag, säger Susanna Lind.  
 
Ett exempel är arbetskläder, där vägledningen säger att det ”behöver göras en bedömning i det enskilda fallet av om de kasserade arbetskläderna utgör kommunalt avfall eller inte”. 
 
– Vi förstår kommunpolitikernas frustration. Regeringen och ansvariga myndigheter måste minska den onödiga detaljstyrningen och ge både kommuner och företag frihet att utforma lösningar som faktiskt ger bättre återvinning, säger Susanna Lind. 
 
För mer information, kontakta gärna: 
Susanna Lind, hållbarhetschef på Ragn-Sells Recycling, 070-927 28 24, susanna.lind@ragnsells.com 
Debby Porter Laffitte, pressansvarig på Ragn-Sells, 010-723 24 00, press@ragnsells.com  
Fakta: Så svarade politikerna 
Sedan 2020 har kommunerna fått ansvar för att bland annat samla in många fler typer av avfall. Är du orolig för att det ska leda till ökade kostnader för din kommun? 
 
Ja, mycket orolig: 13,3 procent 
Ja, ganska orolig: 37 procent 
Nej, inte så orolig: 38,6 procent 
Nej, inte alls orolig: 8,8 procent  
Tveksam/vet ej: 2,3 procent  
 
Med det utökade ansvaret har det tillkommit många nya regler för hur kommunen ska arbeta med avfall. Upplever du att det har blivit krångligare för din kommun? 
 
Ja, absolut: 23 procent 
Ja, något: 42,9 procent 
Nej, inte särskilt: 18,8 procent 
Nej, inte alls: 4,2 procent 
Tveksam/vet ej: 11,1 procent  
 
Undersökningen genomfördes 8 april–9 maj genom en enkät via e-post. Totalt svarade 4 114 av de 30 887 folkvalda kommunpolitiker som fick enkäten. 
 
Fakta: Kommentarer från svarande kommunpolitiker 
Nedanstående lista är ett axplock av kommentarer som kommunpolitiker som besvarat enkäten lämnat i formulärets fritextfält:

• ”Det saknas trovärdiga tekniska lösningar för att ta omhand det avfall som kommunen samlar in, vilket påverkar medborgarnas förtroende för systemet.” 

• ”Producenterna borde ta större ansvar även om kommunerna blir samordnare.” 

• ”En del fraktioner skickas långa sträckor. Textil har blivit krångligt.” 

• ”Förändringsarbetet går orimligt snabbt och utan tillräckligt stöd från staten.” 

• ”Insamlingen av textilier har påbörjats utan vettig planering om hur det ska omhändertas.” 

• ”Kommunen hinner inte förbereda. Lagerhållning av material som inte kan hanteras då återvinningen inte är tillräckligt utbyggd.” 

• ”Pålagan kom väldigt snabbt till kommunerna, och det gav väldigt liten möjlighet att se till att det fanns kärl för textilåtervinningen i tid.” 

• ”TEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTILTEXTIL” 

• ”Det är ju redan enorma ekonomiska konsekvenser för kommunen.” 

• ”Initialt kan det säkert leda till ökade kostnader, men med rätt politik bör det tvärtom bli så att omhändertaget och återvunnet material får ett ökat värde.” 

• ”Jag är inte övertygad om att producentansvaret hos förpackningsindustrin kommer att täcka kostnaderna för insamlingen. Positivt är att råvarorna ökat i pris så insamlat ökar i värde.” 

• ”Lite högre kostnader får vi nog acceptera, men ett mindre resursslösande samhälle behövs.” 

• ”Producentansvaret borde vara högre, alternativt att kommunerna får ersättning.” 

• ”Speciellt vad gäller insamling av förpackningar verkar vi inte få full kompensation. Det händer mycket inom detta område just nu och det känns som en stor risk att avfallskollektivet får betala det producenterna ska betala.” 

• ”Staten har tyvärr som vana att införa nya regelverk som leder till kostnadsökningar i kommunerna, så även här. Det är oerhört viktigt att avfall samlas in och återanvänds på rätt sätt men staten måste ta sin del av kostnaderna från kommunerna.” 

• ”Viktigt att kommunerna låter producentansvarsorganisationerna stå för samtliga kostnader för förpackningsinsamlingen. Avfallskollektivet ska INTE betala för denna insamling. Många kommuner tar tyvärr kostnader som ska täckas av producentansvaret.” 

Fakta: Kommunalt avfall 

Begreppet kommunalt avfall finns definierat i avfallsdirektivet och är gemensamt för hela EU. I Sverige definieras kommunalt avfall i 15 kap. 3 § miljöbalken. Där framgår att kommunalt avfall är avfall från hushåll och sådant avfall från andra källor som till sin art och sammansättning liknar avfall från hushåll. 
 
Det betyder att kommunen har ansvar för borttransport och behandling av hushållsliknande avfall även om det uppstår i en verksamhet, exempelvis butiker, restauranger, hotell, skolor och sjukhus. Avfall som uppstår som ett resultat av själva verksamheten räknas däremot som verksamhetsavfall.  
 
Källa: Naturvårdsverket