Klimatutsläpp från deponier en sjättedel så stora som beräknat

Utsläppen av klimatpåverkande gas från miljöföretaget Ragn-Sells avfallsdeponier är en sjättedel så stora som man tidigare trott. Det visar företagets hållbarhetsrapport för 2020, där så kallad spårgasmätning har ersatt de teoretiska beräkningsmodeller som använts tidigare.

– Framtidens deponier kommer inte att vara slutstationer för avfall, utan materialbanker där vi lagrar avfallet för att återvinna värdefulla råvaror ur det lite senare. Därför är all kunskap om utsläppen från deponier viktig. Eftersom materialbankerna inte kommer att innehålla organiskt material blir deras klimatutsläpp också nära noll, säger Mikael Hedström, vd för Ragn-Sells Treatment & Detox.

Den nya kunskapen framgår av bolagets hållbarhetsrapport för 2020. Tidigare användes en internationellt vedertagen beräkningsmodell för att uppskatta de diffusa utsläppen av växthusgaser från deponierna. Genom en metod som mäter utsläppen noggrant med hjälp av spårgas och infrarött ljus har Ragn-Sells i stället visat att utsläppen är ungefär 18 procent av vad de tidigare beräkningarna antydde. Växthusgaserna kommer från nedbrytning av organiskt material som deponerats före 2005, när Sverige förbjöd sådan deponering.

– Ragn-Sells mål är att vara klimatpositiva 2030 – dels genom att minska våra egna klimatutsläpp med minst 50 procent, dels genom cirkulära lösningar som sänker våra kunders utsläpp. Den nya kunskapen om deponiernas påverkan ser vi inte som en minskning, utan vi ska fortfarande minst halvera våra direkta utsläpp jämfört med 2019 års nivåer, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

Materialbanker väntas spela en stor roll för övergången till en fossilfri, elektrifierad och digitaliserad ekonomi genom att säkra tillgången till oersättliga material. En materialbank innebär att avfall som innehåller värdefulla material lagras långsiktigt i väntan på tekniska eller ekonomiska förutsättningar att utvinna materialen. Sådana banker har potential att sänka Sveriges klimatutsläpp: De gör det möjligt att ersätta klimatpåverkande produktion av jungfruliga material med återvunnen råvara, medan deras egna utsläpp blir försumbara eftersom innehållet inte är organiskt och därför inte bryts ned.

Samtidigt krävs en modernisering av lagar och regler för att materialbanker ska bli verklighet.

– I framtiden kommer materialbanker att låta oss sluta kretsloppen för fler viktiga råvaror. Det förutsätter att all lagstiftning får ett resursperspektiv och till exempel undantar materialbanker för strategiskt viktiga material för framtida utvinning från beskattning, säger Mikael Hedström.

En trolig förklaring till att beräkningsmodellen så kraftigt har överskattat utsläppen tidigare är att dagens deponier är helt eller delvis täckta, vilket gör att större delen av den gas som uppstår kan samlas in. De totala utsläppen från Ragn-Sells deponier i Sverige var 41,7 kiloton koldioxidekvivalenter 2020.

Ragn-Sells har ett långsiktigt program för att ytterligare minska utsläppen från dagens deponier. Den gas som fångas av uppsamlingssystemen förbränns för att producera energi. Under 2020 samlade Ragn-Sells in deponigas motsvarande 36 000 ton koldioxid vid deponierna i Sverige. Gasen genererade drygt 14 200 MWh till uppvärmning, kylning och elproduktion.

För mer information, kontakta gärna
Pär Larshans, hållbarhetschef, Ragn-Sells,
070-927 29 63, par.larshans@ragnsells.com

Mikael Hedström, vd Ragn-Sells Treatment & Detox,
070-927 27 56, mikael.hedstrom@ragnsells.com

Emma Ranerfors, pressansvarig, Ragn-Sells,
010-723 24 16, press@ragnsells.com 

Fakta: Mätmetoder:
Tidigare har Ragn-Sells använt sig av den vedertagna beräkningsmodellen LandGEM, som är relativt enkel att använda men inte tar hänsyn till platsspecifika förutsättningar och baserar sig på organisk deponering i USA. I Sverige har det varit förbjudet att deponera brännbart material sedan 2002 och organiskt material sedan 2005. De flesta deponier i Sverige är också helt eller delvis täckta, vilket gör det enklare att samla in deponigasen i stället för att den släpps ut. LandGEM tar inte hänsyn till det.

I början av 2020 bytte Ragn-Sells till den vetenskapligt erkända mätmetoden FTIR som mäter utsläppen med hjälp av infrarött ljus och en så kallad spårgas (i det här fallet lustgas).