Få kommuner väljer återvunna material i upphandlingar

Bara 19 kommuner i Sverige prioriterar varor tillverkade av återvunnet material i sina upphandlingar. Det visar miljöföretaget Ragn-Sells årliga kommunkartläggning. Ingen av landets tio största kommuner finns med på listan.

– Nästan hälften av klimatutsläppen i världen kommer från vårt sätt att hela tiden skaffa fram nya material i stället för att använda dem vi redan har. Stora inköpare som kommuner behöver ta ett stort ansvar för att snabbt ändra på det, och då måste deras riktlinjer säga i klartext att återvunnet ska vara förstavalet, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

Det är femte året i rad som miljöföretaget Ragn-Sells kartlägger kommunernas upphandlingspolicyer genom en enkät. Men utvecklingen går långsamt. I årets undersökning är det 19 av 199 svarande kommuner som uppger att deras policy slår fast att varor som är helt eller delvis producerade av återvunnet material ska prioriteras.

Offentlig upphandling pekas ut som ett av de viktigaste verktygen i Sveriges handlingsplan för cirkulär ekonomi. Enligt regeringen står offentligt upphandlade varor och tjänster för en femtedel av Sveriges klimatutsläpp. Därför har bland annat Upphandlingsmyndigheten, som stöttar kommuner och andra myndigheter med expertis, fått flera uppdrag för att underlätta upphandling enligt cirkulära principer.

– Upphandlingsmyndigheten har tagit fram fantastiska verktyg för cirkulär upphandling, och i en undersökning vi gjort säger nio av tio kommunpolitiker att de själva vill att deras kommun prioriterar återvunnet i upphandlingar. Därför är det anmärkningsvärt att det inte går snabbare för kommunerna att börja ställa tydliga krav, säger Pär Larshans.

Bara 3,4 procent av Sveriges ekonomi är cirkulär i dag, enligt den färska analysen Circularity Gap Report. Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC lyfter också för första gången fram cirkularitet, alltså att ersätta ständig brytning av nya råvaror med återvunna material, som viktigt i kampen mot klimatförändringarna. Om kommunerna, som upphandlar för 350 miljarder kronor om året, valde återvunna material i första hand skulle det alltså innebära stora steg mot ett mer klimatsmart samhälle.

– Cirkulär upphandling är inte en kapacitetsfråga där stora kommuner går före. Åtta av landets tio största kommuner har deltagit i årets undersökning, men ingen av dem uppger att de prioriterar återvunnet material i sina upphandlingar, säger Pär Larshans.

Huvudfrågan i kartläggningen gäller om kommunens upphandlingspolicy uttryckligen säger att varor som innehåller återvunna material ska prioriteras i upphandlingar. Det är en lätt justering jämfört med tidigare år och syftar till att kartlägga hur styrdokumentet är skrivet, snarare än kommunens övergripande ambitioner.

För mer information, kontakta gärna
Pär Larshans, hållbarhetschef, 070-927 29 63, par.larshans@ragnsells.com
Emma Ranerfors, pressansvarig, Ragn-Sells, 010-723 24 16, press@ragnsells.com

Fakta: Om undersökningen
199 av landets 290 kommuner har svarat på enkäten, som genomfördes för femte året i rad. I frågeformuläret ingick följande fråga om kommunens riktlinjer för upphandling:

I kommunens upphandlingspolicy, eller riktlinjer för upphandling, står det uttryckligen att varor som är helt eller delvis producerade av återvunna material ska prioriteras framför andra varor när det är möjligt?

Totalt svarar 19 kommuner i år att deras riktlinjer för upphandling säger att varor tillverkade av återvunnet material ska prioriteras: Arvika, Avesta, Borlänge, Eslöv, Gävle, Hedemora, Håbo, Kalmar, Katrineholm, Kungsbacka, Kungsör, Lysekil, Munkedal, Ovanåker, Partille, Ragunda, Trosa, Vallentuna och Växjö.

Fakta: Offentlig upphandling och hållbarhet
Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger kommuner och andra myndigheter möjlighet att ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar.

Så här skriver Upphandlingsmyndigheten i sina hållbarhetskriterier:
”Genom att upphandla nya varor som innehåller återvunnet material går det att minska mängden jungfruligt material. Ett första steg är att efterfråga information om mängden återvunnet material i de varor man upphandlar. Och när det är möjligt att ge sådana varor ett mervärde i upphandlingen. Det går också att ställa mer drivande krav, exempelvis på att en andel ska vara återvunnen eller att produkter ska bestå av biobaserade råvaror.”