Allt fler kommuner väljer återvunnet material

Ragn-Sells Kommunkartläggning 2020:
Allt fler svenska kommuner prioriterar aktivt varor tillverkade av återvunnet material i sina upphandlingar, visar miljöföretaget Ragn-Sells årliga kommunkartläggning. I år svarar 21 kommuner att de prioriterar återvunnet material, vilket är mer än dubbelt så många som i fjol.

– Det är väldigt glädjande att allt fler kommuner använder kraften i sin upphandling och knuffar på för ett cirkulärt samhälle. Nu behöver många fler följa deras exempel – omställningen går fortfarande alldeles för långsamt, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells och expert på upphandling åt regeringens delegation för cirkulär ekonomi.

Totalt svarar 21 kommuner att deras riktlinjer för upphandling säger att varor tillverkade av återvunnet material ska prioriteras. Det motsvarar tio procent av de 204 kommuner som besvarat Ragn-Sells årliga enkät. Det är en tydlig uppgång jämfört med förra året, när bara tio kommuner uppgav att de ställer någon form av krav på återvunnet material. 2018 var det åtta kommuner.

– Varje år upphandlar kommuner varor och tjänster för 350 miljarder kronor. Om fler börjar prioritera återvunnet material när de köper in varor kan de ge omställningen till ett hållbart samhälle en rejäl knuff framåt, säger Pär Larshans.

Samtidigt uppger flera kommuner att de just nu ser över sina riktlinjer för att göra sin upphandling mer hållbar, bland annat genom att välja återvunnet i större utsträckning. Regeringen har också givit Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att öka kännedomen om hur offentlig upphandling kan användas för att bidra till en cirkulär ekonomi.

– Det är utmärkt att regeringen vill att våra skattepengar ska användas för att förändra samhället i rätt riktning. Att sträva efter att välja återvunnet material i första hand vid all offentlig upphandling är det snabbaste sättet att göra samhället cirkulärt, säger Pär Larshans.

Regeringen och miljöminister Isabella Lövin har upprepade gånger lyft fram moderniserad offentlig upphandling som en av de åtgärder som kan ha störst effekt på Sveriges klimatutsläpp. Enligt regeringen står offentligt upphandlade varor och tjänster för en femtedel av Sveriges utsläpp.

2018 betalade svenska kommuner ut omkring 350 miljarder kronor till privata företag och andra organisationer, enligt Upphandlingsmyndighetens senaste sammanställning.


För mer information, kontakta gärna
Pär Larshans, hållbarhetschef, 070-927 29 63, par.larshans@ragnsells.com
Medialinjen, 070-927 24 00, medialinjen@ragnsells.com

Fakta: Om undersökningen
204 av landets 290 kommuner har svarat på enkäten, som genomfördes för tredje året i rad. I frågeformuläret ingick följande fråga om kommunens riktlinjer för återvunnet material i den offentliga upphandlingen.

I kommunens upphandlingspolicy, eller riktlinjer för upphandling, uttrycks det tydligt att varor som är helt eller delvis producerade av återvunna material ska prioriteras framför andra varor?
Ja: 10 procent
Nej: 77 procent
Vet ej: 13 procent

Följande 21 kommuner svarade ja på frågan: Flen, Gagnef, Gnosjö, Grästorp, Gävle, Halmstad, Hultsfred, Kalmar, Knivsta, Lidingö, Lindesberg, Mellerud, Nybro, Skellefteå, Skurup, Södertälje, Tibro, Västerås, Ystad, Älvdalen och Älvkarleby.

Fakta: Lagen om offentlig upphandling (LOU)
Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger myndigheter, som kommuner, möjlighet att ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar. För kommunerna kan det till exempel innebära krav på vissa arbetsrättsliga villkor vid inköp av tjänster, krav på ekologisk mat till skolor och äldreomsorg eller krav på en viss andel återvunnet material i varor som elektronik eller byggmaterial.