Sätt inte stopp för framtidens råvaror

[OPINION] Miljöpartiet tar för första gången plats i en regering och allt fler partier i riksdagen pratar om cirkulär ekonomi. Förhoppningar väcks om fler styrmedel som gynnar kretslopp, helhetssyn och återvinning. Samtidigt visar regeringens föreslagna höjning av deponiskatten med 15 procent att vi är kvar i stuprörstänkande och en missvisande syn på miljöskatter som en långsiktig intäktsbas. Att höja deponiskatten är inte självklart ett vinnande koncept, vi bör snegla på Norge som väljer att istället ta bort skatten för att nå längre i återvinningsarbetet.

Deponering är ett sätt att slutförvara miljöskadliga ämnen och är i dagens moderna deponier en bra och nödvändig metod när alternativ saknas. Deponiskatten infördes år 2000 som ett ekonomiskt styrmedel med syfte att minska mängden avfall som deponerades. Målet är att bidra till att det blir lönsamt att återanvända, återvinna och genom andra metoder behandla eller utnyttja avfall.

Tillsammans med andra åtgärder, som tillexempel förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall, har Sverige blivit världsledande. Nyligen skrev Huffington Post att ”I Sverige pågår en återvinningsrevolution” och man redovisade att endast 1 procent av hushållsavfallet hamnar på deponi. Vi har sammanfattningsvis närmat oss en situation där det som fortfarande får deponeras också bör deponeras av miljöskäl.

Återvinning av avfall för att omvandla det till en tillförlitlig råvarukälla är en framtidsfråga för EU och Sverige och måste ges samma förutsättningar som annan råvaruproduktion. En helhetssyn på avfalls- och återvinningspolitiken är i detta sammanhang viktigt för jobb och tillväxt. En höjd deponiskatt kan snarast vara kontraproduktivt för innovation och utveckling. Av dessa skäl föreslår regeringen i Norge - som likt Sverige har förbud mot deponering av vissa material - i sin budgetproposition att den norska deponiskatten avskaffas från 1 januari 2015.

Samtidigt föreslår den svenska regeringen i sin budgetproposition för 2015 en höjning av deponiskatten med 15 procent. Skattehöjningen innebär att den som tar emot avfall för deponering får betala 500 kr i skatt per ton avfall.  Regeringen motiverar höjningen utifrån behovet av att upprätthålla miljöstyrningen.

Ragn-Sells menar att ett troligt scenario med en höjd deponiskatt är att det avfall som idag omhändertas och deponeras riskerar att hanteras genom resurs- och miljömässigt sämre metoder och i värsta fall förs ut i samhället av mindre seriösa aktörer, i strid med miljömålet om Giftfri miljö eftersom myndighetstillsynen inte är tillräcklig.

Deponiskatten försvårar återvinning av viktiga resurser - sekundära råvaror - ur stora avfallsflöden. För att maximera utvinningen av fosfor ur avloppsslam, metaller ur förbränningsverkens askor eller värdefullt material ur gamla deponier måste storskaliga industriella processer tillämpas, som likt primär råvaruproduktion naturligt genererar restprodukter utan marknadsvärde som måste deponeras. I nuläget får skatten effekten att det är billigare att utvinna nya råvaror ur naturen istället för att återvinna råvaror från samhällets stora avfallsflöden, bland annat eftersom den primära råvaruproduktionen är befriad från deponiskatt.

Därtill finns inget hinder att istället transportera avfallet till en skattefri avsättning utomlands, vilket med Norges förslag till beslut riskerar att snarare bli regel än undantag för stora delar av Sverige.  Ju högre den svenska skatten är desto längre kan man lönsamt transportera avfallet.  Mängden avfall som redovisas till skattemyndigheten kommer sannolikt minska, vilket innebär att den höjda skatten inte ger ökade skatteintäkter. Vinsterna med höjningen är då obefintliga samtidigt som möjligheterna att storskaligt utvinna resurserna gått förlorade.

I avvaktan på en bredare diskussion om hur vi ställer om samhället mot en cirkulär ekonomi och högre resurseffektivitet bör deponiskatten som ett minimum inte höjas och därefter avskaffas:

• på sådana avfallsslag som kan bli en framtida miljö- eller hälsorisk för samhället;
  
• på sådant avfall som förs till deponier som ett led i tillvaratagandet av framtidens råvaror.  
  

Deponiskatten har spelat ut sin roll som styrmedel och kvarvarande avfallsströmmar styrs mer effektivt med tydligare regelverk. Det finns stora samhälls- och miljövinster att göra genom att ta ett helhetsgrepp på frågan om deponi, vi uppmuntrar den nya regeringen att göra just detta.

David Schelin
VD, Ragn-Sells AB

---