Ragn-Sells om nytt EU-förslag: Kritiska råvaror finns redan i vårt avfall 

Dagens föråldrade syn på avfall står i vägen för att utvinna kritiska råvaror ur avfallet och därmed säkra Europas självförsörjning. Bara genom att förändra den synen kan vi förse samhället med råvaror utan att skada klimatet. Det säger miljöföretaget Ragn-Sells i en kommentar till råvarulagstiftningen Critical Raw Materials Act.

– Om vi menar allvar med att bygga ett hållbart samhälle måste vi börja använda de råvaror vi redan har, om och om igen. Trots att EU ser växande hot mot tillgången på allt fler material tar vi inte hand om de råvaror som redan finns i överflöd i vårt avfall, säger Susanna Lind, chef för samhällskontakter i Sverige på Ragn-Sells.

EU-kommissionen presenterade nyligen sitt lagstiftningspaket i syfte att säkra tillgången på viktiga råvaror, särskilt sådana som kan bli svåra att få tag på av olika skäl. Samtidigt utökades listan över så kallade kritiska råvaror med sex nya material, till totalt 34 stycken.

Sexton av dessa är råvaror som EU nu också kallar ”strategiska”, i praktiken metaller och mineral som krävs i digitalisering och elektrifiering samt för försvar och rymdfart. Här finns exempelvis sällsynta jordartsmetaller, som bland annat används i elektronik, och flera råvaror som är avgörande för batteriteknik. I många fall dominerar Kina världshandeln.

Däremot saknas fosfor och fosfatmineral bland de strategiska råvarorna, medan de fortsatt listas som kritiska råvaror. Detta innebär att ett avgörande näringsämne för jordbruket går miste om åtgärder som kopplas enbart till de strategiska råvarorna, bland annat snabbspår för tillståndsprocesser och konkreta återvinningsmål. I stället riskerar EU:s totala beroende av importerad fosfor från Ryssland och Marocko att bestå.

– Priset på fosfat har stigit med 300 procent sedan 2019, med matbrist och skyhöga livsmedelspriser som följd. När jordbrukare inte har råd att gödsla minskar skördarna dramatiskt. Att då peka ut fosfor som kritisk råvara, men inte strategisk, blir absurt när EU måste göra allt för att trygga sin egen matproduktion, säger Anders Kihl, strategichef på Ragn-Sells.

Förslaget innebär att 15 procent av EU:s behov av de så kallade strategiska råvarorna ska komma från återvinning 2030. Samtidigt ligger betydligt större fokus på att utöka kapaciteten för jungfrulig utvinning, och den betydligt bredare listan av kritiska råvaror omfattas inte av återvinningsmålet. Lagtexten talar om att hinder för ökad cirkulering av råvaror behöver adresseras, men utan att peka ut dem.

– Det är bra att EU vill underlätta uppbyggnaden av återvinning av de strategiska råvarorna, men även de så kallade kritiska råvarorna har vi gott om i avfallet! Självklart ska återvinningen av alla viktiga råvaror som tas upp i förslaget stärkas så mycket som möjligt, säger Susanna Lind.

Utvinning och hantering av råvaror står enligt FN bakom hälften av världens klimatutsläpp, 90 procent av vattenbristen och 90 procent av hotet mot biologisk mångfald. Bara dagar efter lagförslaget presenterade FN:s klimatpanel IPCC sin mest utförliga sammanställning hittills av vad vetenskapen säger om klimatförändringarna och betonade att det är mycket bråttom att kapa utsläpp.

– Det är fullständigt ohållbart att EU konsumerar 20 procent av världens råvaror men bara producerar två procent. Den utmaningen kan vi inte lösa bara med ökad brytning i allt mer utarmade fyndigheter – återvinningsambitionerna måste skruvas upp rejält redan nu. Bara genom en helt ny syn på avfall, där avfallet fullt ut ses som en källa till hållbara råvaror, kan vi klara råvarubehovet utan att skada klimatet, säger Anders Kihl.

Ragn-Sells välkomnar samtidigt att kommissionen öppnar för att medlemsländerna kan använda incitamentssystem för att öka återcirkuleringen av kritiska råmaterial, och inte minst att ländernas ansvar som stora upphandlare nämns. Samtidigt vill kommissionen särskilt att hinder för att utvinna råvaror ur gruvavfall ska undanröjas, utan att uppmärksamma de stora svårigheter som dagens lagstiftning innebär för all annan återvinning.
  
För mer information, kontakta gärna:  
Susanna Lind, ansvarig för samhällskontakter i Sverige, 070-927 28 24, susanna.lind@ragnsells.com 
Anders Kihl, strategichef, 070-927 26 84, anders.kihl@ragnsells.com  
Emma Ranerfors, pressansvarig, 010-723 24 16, press@ragnsells.com 
 
 
Fakta: EU:s kritiska råvaror  
Sedan 2011 har EU-kommissionen var tredje år tagit fram en lista över kritiska råvaror, Critical Raw Materials (CRM). Den omfattar ämnen som bedöms vara särskilt viktiga för EU:s ekonomi, men vars försörjning bedöms vara hotad eller osäker. Det kan exempelvis handla om geopolitiska faktorer, som i fallet med sällsynta jordartsmetaller där Kina kontrollerar 98 procent av världens kända fyndigheter.   
 
I förslaget till Critical Raw Materials Act listas följande 34 ämnen eller grupper av ämnen som kritiska. Fetstilta pekas nu även ut som så kallade strategiska råvaror: antimon, baryt, bauxit, beryllium, vismut, borat, kobolt, koks, flusspat, gallium, germanium, hafnium, tunga och lätta sällsynta jordartsmetaller, litium, magnesium, naturgrafit, niob, fosfatmineral, fosfor, platinagruppens metaller, skandium, kisel, strontium, tantal, titan, vanadin, volfram, koppar, nickel, arsenik, helium, mangan och fältspat.